Begreppet huvudman innebär den främste representanten för en släkt. I adliga ätter avses stamfadern (den som adlades från början) och därefter äldste sonen i rakast existerande led. Det är huvudmannen inom varje ätt som har representationsrätt på adelsmötet. För att delta i adelsmötet måste personen i fråga vara ätteman, myndig och ha betalt den s.k. kapitationsavgiften. Votering på adelsmötet sker enligt principen en ätt – en röst. En huvudman kan genom särskild ordning överlåta sin representationsrätt på annan ätteman, inom eller utom den egna ätten. I Adelskalen-dern står namnet på varje släkts huvudman angivet med versaler.

Vem som är huvudman och har rätten att sitta på ättens plats på adelsmötet, regleras av bestämmelser i Riddarhusordningen (1866:37).
Som framgår av det ålderdomligt formulerade utdraget ur Riddarhusordningen nedan beskrivs hur representationsrätten som ursprungligen gavs till den som blev adlad och introducerad på Riddarhuset (alla adlade blev inte introducerade) skulle ”ärvas” inom ätten efter stamfaderns död. Närmast i tur stod stamfaderns äldste son och därefter dennes äldste son osv. I adelskalendern anges denna del av ätten som Huvudmannalinjen. Skulle stamfaderns äldste son sakna manlig arvinge börjar man räkna från början igen. Huvudman blir då stamfaderns näst äldste son eller hans arvingar  osv. 

Om man försöker spåra vem som idag är huvudman i de Nordenskiöldska ätterna kompliceras beräkningen av att den som blev ”upphöjd” i en högre ätt inte längre anses tillhöra sin ursprungliga ätt. De som adlades till friherrar och upphöjdes till Svärdsätten (som stavar med j) anses tillhöra nya ätter med egna huvudmän, ättemän osv och kan därför inte bli huvudmän.

Huvudmannalinjen för ätten Nordenskiöld hänger ihop med Friherrliga ätten (394) Nordensköld. Så har det varit sedan 1841 då amiralen Otto Gustaf blev friherre. Sten Gustafsson Nordenskiölds näst äldste son Bengt Henrik Stensson (Bibbo) blev huvudman för ätten, men inte Bibbos äldste son Henrik som i stället ärvde friherretiteln för ätten 394 Nordensköld efter sin farbror Kjell Gustaf Stensson Nordensköld. Nuvarande huvudman enligt Adelskalendern är därför Bibbos yngste son Bobbo Per Nordenskiöld.

Ätterna Nordenskiölds huvudmän

  1. Huvudmannagrenen Nordenskiöld nr 1912 B
    Herr Bobbo Per Nordenskiöld

  2. Friherrliga ätten Nordensköld nr 394
    Friherre Sten Henrik Bengtson Nordenskiöld

  3. Friherrliga ätten Nordenskiöld nr 405
    Friherre Carl Erik Nils Nordenskiöld - 405

  4. Huvudmannagrenen Nordenskjöld 1912 A
    Herr Lars Håkan Ivarsson Nordenskjöld

  5. Friherrliga ätten Nordenskjöld nr 357
    Friherre Ivar Ulfsson Nordenskjöld

Utdrag ur Riddarhusordningen….

§4
Stamfader för en ätt är den, som till samma ätts värdighet först upphöjd blivit, och ätteman var och en, som därav sedermera är lagligen delaktig vorden och som själv ej innehar högre värdighet på riddarhuset.
Huvudman är stamfadern och efter honom äldste ättemannen av den ättegren,som i varje led varit äldre än någon av de övriga levande grenarna av ätten.
Äldre ätteman är den, som förr, och yngre ätteman den, som senare kan ärva huvud­mannarätten. (SFS 1917:131)

§ 7
Vid adelsmöte äger huvudman, som sig vid den i § 12 första stycke omförmälda anteckning anmäler, rätt att säte och stämma för ätten intaga och, där huvudman sig icke infinner, ätteman med företräde för den, bland flera, som är huvudmannarätten närmast.
Har icke heller ätteman sig anmält, må säte för ätten intagas av den, som därtill blivit befullmäktigad av huvudman eller den hans rätt, på sätt här nedan förordnas, utövar.
Under loppet av adelsmöte vare huvudman, ätteman eller fullmäktig, som sig först an­mäler, berättigad att säte för ätten intaga, och, där de sig på en gång anmäla, huvudman fram­för ätteman, äldre ätteman framför yngre samt ätteman framför fullmäktig. (SFS 1977:1142)

§ 8
För rättighet att uti adelsmöte deltaga erfordras att hava uppnått 21 års ålder samt vara svensk medborgare och äga hemvist här i riket.
Svensk medborgare, som ej här äger hemvist, må dock deltaga i adelsmöte sedan han erlagt kapitationsavgift för de tre närmast föregående åren. (SFS 1977:1142)

§ 9
Från utövning av rättighet att i adelsmöte deltaga äro uteslutna:
1:o)         den, som är omyndigförklarad;
2:o)         den, som häftar för ogulden kapitationsavgift för något av de tre närmast före mötet förflutna åren; och
3:o)         den, som enligt § 5 mom. 3 åtnjuter befrielse från erläggande av kapitationsavgift.

Säte och stämma må ej heller tillkomma den vars ätteledning från stamfadern ej av riddarhusets genealogiska tabeller tydligen utvisas eller, där dessa befinnas bristfälliga, ej styrkas kan. (SFS 1977:1142)

§ 10
Huvudman, som själv är berättigad att säte och stämma å riddarhuset intaga, må kunna därtill annan adelsman för ätten skriftligen befullmäktiga. Är åter huvudman, enligt vad nu sagt är, ej till utgivande av fullmakt behörig, då inträder för tillfället närmaste ätteman, för vilken något av ovannämnda hinder icke möter, i huvudmannens ställe att fullmakt för ätten utfärda. (SFS 1977:1142)